Kommentar på tredje kvartalet 2021: Revansch för den ”gamla” ekonomin?
Dramatiska rubriker har inte varit någon bristvara under årets tredje kvartal där vi sett skenande råvarupriser, kraftiga börsfall i Kina och en dyster rapport från FN:s klimatpanel.
Rusande råvarupriser och störningar i energisektorn har varit några av de mest framträdande kännetecknen för kvartalet. Även om det har varit många faktorer som spelat in under de senaste månaderna, framför allt på gasmarknaden, ser vi strukturella problem som orsak till prisuppgången, med ett decenniums underinvesteringar som den största boven. Därför ser vi inte de höga råvarupriserna som något tillfälligt, utan att de troligtvis kommer bita sig fast även under 2022.
Nu har blickarna riktats mot gasmarknaden, där den europeiska terminen stigit 176% under kvartalet, med en total ökning på 736% sedan början av 2020. Den största anledningen till det har varit den minskade elproduktionen i EU, som kombinerat med fjolårets kalla vinter, rekordlåga vindar och tomma lager lett till högre priser. Även om fundamenta ger stöd för en prisökning kan en stor del härledas till en högre riskpremie på grund av risken för ännu en kall vinter.
Ryssland, som är upp 28% hittills i år, sticker ut som den enda vinnaren under dessa tider med extrempriser och vi ser även fortsättningsvis att Ryssland kommer att fungera som en attraktiv diversifiering för investerare som är oroliga för inflation och skenande råvarupriser.
Ett tufft kvartal för Kina
Den globala energikrisen har för de flesta andra länder inneburit ekonomiska komplikationer. I Storbritannien har nio energileverantörer gått i konkurs, och i Kina har fabriker varit tvungna att dra ner på produktionen, vilket utgör en risk både för inflation och påverkar de globala leveranskedjorna.
Kinesiska aktier har varit under stor press under kvartalet där Kinas offshore-marknad tappat 18,2%, dels till följd av de höga energipriserna, dels till följd av en ekonomisk avmattning för att begränsa smittspridning och den ökade politiska risken i landet. Sedan sommaren har Kina kontinuerligt tillkännagivit nya regelverk för att minska inkomstklyftorna, som hittills haft störst inverkan på sektorerna utbildning och tech. Även om många av åtgärderna är motiverade råder det börsoro på grund av det höga tempot på åtstramningarna och osäkerheten kring hur långt regeringen är villig att gå.
Som grädde på moset närmar sig China Evergrande, världens mest skuldsatta fastighetsutvecklare, konkurs. Här ser vi dock ingen växande systematisk risk, vissa fastighetsutvecklare har till och med gått starkt i spåren av möjliga lättnader för sektorn, även om det råder osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna.
De breda tillväxt- och frontiermarknaderna
MSCI Emerging Markets sjönk med 8,1% under kvartalet till följd av Kinas svaga utveckling, medan MSCI Frontier ökade 3,4% tack vare den fundamentala tillväxten och attraktiva värderingar. För enskilda länder gick det bäst för de som är exponerade mot energi och finans. Tjeckien ökade 15%, Arabemiraten 13% och Ryssland 9,4%. Brasilien gick åt motsatt håll och tappade 19,7% efter ökad politisk osäkerhet och rusande inflation. Polen och Turkiet levererade något stabilare resultat, och presterade bättre än marknaden och ökade 1,6% respektive 1,8%. Indien och Indonesien ökade 13,1% respektive 7,1%, medan Taiwan minskade 2,5% och Sydkorea tappade 11,2%.
Att hitta möjligheter mitt i osäkerheten
Det har inte varit någon brist på dramatiska rubriker under kvartalet, och osäkerheten kvarstår när vi går över i pandemiåterhämtningens senare fas. Envisa flaskhalsar i leverantörskedjan och höga energipriser adderar än mer bränsle till inflationen, i en tid då den globala tillväxten avtar och amerikanska centralbanken trappar ner sina stödköp, vilket ökar risken för högre räntor och en potentiell stagflation hägrar. Tillväxt- och frontierländer har, tack och lov, förbättrat sin finansiella motståndskraft avsevärt de senaste åren. Den starka underliggande tillväxten borde även fortsättningsvis ge stöd för vår aktiva allokering. Energipriserna kan också snabba på övergången till förnybar energi, som vi fokuserar på i flera av våra fonder.
Kod Röd för mänskligheten
Under kvartalet släpptes även den efterlängtade rapporten från FN:s klimatpanel. Det var något dyster läsning som i huvudsak framhöll att vi är väldigt nära att överträda det globala 1,5°C-målet. Därför är det av största vikt att vi ser en snabb och banbrytande omläggning av politiken från stater, och en snabbare klimatanpassning hos företagen. Vi tror att vissa delar av denna omläggning kommer att ske. En stor del av vårt aktiva påverkansarbete går därför ut på att se till att våra portföljbolag är redo för det.
Vi har redan börjat kunna se prov på politiska åtgärder. Inför COP26 i Glasgow la EU fram ”Fit for 55”-paketet, som inkluderar en ny koldioxidskatt och en ambitiös ökning av förnybar energi, från 20% till 40% av energiförbrukningen 2030. Kina har även meddelat att deras finansiering av kolkraftverk utomlands kommer att upphöra, vilket är särskilt viktigt då över 70% av alla kolkraftverk som byggs idag byggs med kinesiska pengar.
Vi har också skickat ut vårt årliga brev till samtliga portföljbolag, du kan hitta brevet i sin helhet här. I år valde vi att fokusera på hur den globala utsläppsminskningen kommer att påverka våra bolag, och vilka åtgärder vi förväntar oss från dem. Vi tar även upp frågan om biologisk mångfald. Även om den är svårare att räkna på, är forskningen enig. Motsvarigheten till netto-noll 2050 för biologisk mångfald, är att inga fler arter ska utrotas från och med nu.
