Know Your Owner - En viktig framgångsfaktor för investerare på tillväxtmarknader

Precis som i mer utvecklade marknader börjar investerare som letar efter lovande aktier i tillväxtekonomier vanligtvis sin analys genom att titta på ett företags finansiella utveckling. Vår erfarenhet har visat att det inte är rätt utgångspunkt – i själva verket börjar allt med ägarna.

Att utvärdera ägandet i ett bolag innebär att säkerställa att företaget drivs av tillförlitliga, pålitliga investerare som har en tydlig vision och ett starkt engagemang. Vi kallar denna analys för Know Your Owner, eller KYO.

Varför är det viktigt att lära känna ägarna? För det första har bra ägare – majoritetsaktieägare eller grundare – nyckeln till positiva resultat inom ESG, det vill säga bolagets arbete med faktorer som rör miljö (E), socialt ansvar (S) och bolagsstyrning (G). Anledningen är att ansvarsfulla ägare har en stor inverkan på god bolagsstyrning. Och när "G" är solitt följer vanligtvis "S" och "E" därefter.

Dessutom visar forskning att föreatg med bra ägare också har starkare finansiella resultat. Forskning om familjeägda bolags resultat under Covid-19 som visade att dessa, som i allmänhet har en mer långsiktig syn i sitt beslutsfattande, visade en större motståndskraft än sina icke-familjeägda motsvarigheter. De fortsatte också att generera en starkare omsättningstillväxt och förbättrad l lönsamhet.

För investerare innebär KYO-metoden också att vi inte bara agerar investerare, utan också som ansvarsfulla ägare. Det innebär att anta ett långsiktigt perspektiv och sträva efter att identifiera visionära grundare med det engagemang som krävs för att dra nytta av viktiga trender som den växande globala medelklassen, digitaliseringen och satsningar mot att uppnå de globala målen för hållbar utveckling.

Ägarlistan först

Vårt fokus på KYO har sitt ursprung i vårt tidiga arbete i Ryssland och Östeuropa efter Berlinmurens fall. Under den fria tiden, när nya företag startades och gamla försökte navigera i ett framväxande ekonomiskt paradigm, var utvärderingen av bolag en nästan övermäktig uppgift. Befintliga redovisningssystem var till stor del meningslösa och ofta svåra att tränga igenom. Den enda lösningen var att anta ett väldigt praktiskt tillvägagångssätt – att gräva djupt i inte bara finansiella böcker, utan också i aktieägarnas meriter och tillförlitlighet. Så snart vi öppnade en årsredovisning bläddrade vi alltid fram direkt till ägarlistan. Först därefter skulle vi se över bokslutet. Med andra ord, och utan att då inse det, fattade vi beslut som till stor del påverkades av KYO och "G" för varje bolag.

Tecken på gott ägande

Vår övertygelse är att de främsta kännetecknen för utmärkt ägarskap är samarbete, oberoende och ansvar. Detta går exempelvis att applicera på storleken på den största ägarens innehav. När bolagets storägare äger max 25-30% av ett bolag sporrar det samarbete givet att den måste förlita sig på andra aktieägare för att nå majoritetsbeslut. Andra viktiga ingredienser är en beprövad meritlista av ansvarsfullt ägande och en styrelse med verkligt oberoende ledamöter.

Det som kännetecknar ett utmärkt ägarskap handlar om samarbete, oberoende och ansvar. Det handlar till exempel om hur mycket som ägs. När den största aktieägaren inte äger mer än 25-30% av ett företag stimulerar det samarbete och samverkan, eftersom den enskilde måste förlita sig på andra aktieägare för att nå ett majoritetsbeslut. Andra viktiga faktorer: en beprövad meritlista av ansvarsfullt ägande och en styrelse med verkligt oberoende ledamöter.

Frågor om graden av oberoende – och förmågan att företräda minoritetsaktieägarnas intressen – bör särskilt ställas där någon styrelseledamot varit anställd i bolaget under de senaste tre åren, har varit en styreleseledamot i bolaget i 10 år eller mer, eller nyligen gjort betydande affärer med bolaget. Incitamentsstrukturen måste också vara välanpassad mellan ägare och aktieägare. Detta bör återspeglas i kompensationsstrukturen för både styrelse och ledning, något som faktiskt är ganska ovanligt även på utvecklade marknader.

Att komma i gång med KYO-arbetet

Så, hur omsätter man KYO i praktiken? En bra utgångspunkt är att undersöka bolag med starka grundare vid rodret, liksom att se över vilka de största aktieägarna är. Det säger en del om hur företaget drivs. En bas av välrenommerade aktieägare kommer att vara avgörande om investerare behöver samarbeta när de engagerar sig i bolaget. I den kontexten är det viktigt att ha i åtanke att ägandet på tillväxt- och frontiermarknader är mindre institutionaliserat än på utvecklade marknader. Som ett resultat är ägarlandskapet mer personbaserat än den "ägarlösa" kapitalism som kanske är särskilt framträdande i USA. Av den anledningen behöver investerare vara på plats, det vill säga att de måste träffa ägarna – digitalt om fysiskt av någon anledning inte är möjligt. Även om vissa aktieägare kan vara ovilliga att engagera sig, kommer de som är med på lång sikt troligen att bli glada över att etablera en dialog.

Därefter ska du träffa ledningsgruppen och ställa samma frågor som du ställer till ägarna för att se om det finns avvikelser i svaren, och för att förstå hur stark företagskulturen är.

Naturligtvis är det också viktigt att förstå vad som kännetecknar dåliga ägare. Några vanliga drag som borde få varningsklockor att ringa är: att behandla minoritetsaktieägare illa, att göra ofördelaktiga transaktioner med närstående, att inte agera på ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt och, i värsta fall, lagöverträdelser.

KYO-orienterade investerare bör därmed vara beredda på flera utmaningar, allt från att stöta på korruption och bedrägeri till styrelseledamöter som bara på pappret är oberoende i relation till en stark grundare. Företag på tillväxt- och gränsmarknader tenderar att bevakas av färre analytiker än på utvecklade marknader, och vissa följs inte alls.

På grund av mindre strikta regulatoriska krav på offentliggörande är det inte säkert att informationen är tillförlitlig - eller ens tillgänglig. Samtidigt kan statligt ägda bolag, även om det är riskabelt, ofta inte undvikas, och deras kvalitetsnivå skiljer sig avsevärt från ett till en annat, och från land till land. Alla regeringar är inte bra ägare. 

Frågan om goda ägarförhållanden är ett område som är svårt att kvantifiera. Följaktligen tenderar de som samlar in ESG-data och många fondförvaltare att inte inkludera sådana kriterier när de utvärderar bolagen. KYO är ett tillvägagångssätt som, när det görs grundligt, tar tid och engagemang. Men för den som verkligen vill hitta riskjusterat värde på tillväxt- och frontiermarknader bör det utgöra grunden i investeringsstrategin.

Publicerad 2021-09-13

Uppdaterad 2024-06-25