Hållbarhetsåret 2022: A.S.A.P.
Hållbar utveckling fortsätter drivas framåt av bolag, regeringar, konsumenter och investerare. Vi hoppas att när vi blickar tillbaka på året 2022 kommer världen ha förflyttat sig från svepande formuleringar, långsiktiga mål och greenwashing till konkreta åtgärder i kombination med bättre standard för resultatmätning. Det behöver verkligen ske As Soon As Possible. Sex år har redan passerat sedan Parisavtalet där FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling antogs och 2030 är bara nio år bort.
De fyra viktigaste aspekterna som vi tror kommer att vara avgörande för hållbara investeringar den närmaste tiden framöver är: Accountablity, Subtleties, Adaption & People.
Här kan du också se vår webinar om detta (på engelska):
Accountability
COP26 blev en katalysator för en drös uttalanden och klimatlöften från regeringar, investerare, långivare och bolag. Det är såklart positivt, men 2022 kommer behöva bli året när vi går från ”snack till verkstad”. Investerare som oss söker efter bolag med en tydlig övergångsplan med tydliga åtgärder för utsläppsminskningar i närtid som resultat, något som är kritiskt för att klara 2-gradersmålet.
Standard för rapportering
En viktig del i att mäta resultaten av arbetet med påverkan och hållbarhet är en tydlig rapporteringsstandard, där vi har valt att utgå från SASBs (Sustainability Accounting Standards Board) ramverk. Under 2021 lanserade vi ett SASB-baserat SDG (Sustainable Development Goals) värdekedjeanalys-verktyg för vår globala tillväxtmarknadportfölj, och det är anmärkningsvärt hur mycket lättare det blir att jämföra olika bolags utfall. Ett område som verktyget belyser är energiåtgång, och när vi nyligen diskuterade olika hälsovårdsleverantörer på tillväxtmarknader applicerade vi det för att se hur mycket energi de förbrukar, eftersom hela hälsovårdsindustrin står för 4,4% av de globala koldioxidutsläppen. I princip alla bolag påstår att de tagit stora kliv för att minska sina utsläpp och öka sin energieffektivitet, men det är viktigt att ta analysen ett steg längre: exempelvis att jämföra sjukhusens energiåtgång per kvm över tid gör det väldigt enkelt att bedöma hur bolagen faktiskt presterar. När man får en tydlig överblick kan vi diskutera det med bolagen och driva fram verklig förändring. Vi tror att denna typ av analys kommer bli alltmer vanlig, och håller på att integrera det i vårt betygsättningssystem för bolagsanalys. Vi gör redan detta för de mer uppenbara mätvärdena. Till exempel, för ryska stålföretag känner våra kollegor i Moskva till inte bara den förväntade utdelningen och avkastningen på det fria kassaflödet men även kolintensiteten per ton för var och en av de stora tillverkarna.
Nya verktyg och regelverk
Ett spännande område som vi följer på nära håll är framväxten av nya verktyg som hjälper investerare och bolag att mäta och rapportera hållbarhetsrelaterat data. Detta inkluderar ”spatial finans”, satelliter (mycket viktigt för metanutsläpp) och blockkedjebaserade rapporteringslösningar. De olika europeiska regulatoriska initiativen kommer nu på allvar att kunna börja påverka ESG-investeringarnas värld. Dessa är EU-taxanomin, SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation), som påpekar kapitalförvaltares skyldigheter, samt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) som reglerar hur alla listade europeiska bolag ska rapportera kring hållbarhet och förse den informationen till ett enda ställe. Utöver det kommer vi även följa hur två nyligen annonserade initiativ utvecklar sig: ”ESG-boken”, en ny källa för ESG-data, och International Sustainability Standards Board (ISSB), som förhoppningsvis kommer leda till att granskat hållbarhetsmaterial inkluderas i IFRS (International Financial Reporting Standards).
Subtleties
Det är lätt att dra alla oljebolag över en kam och säga att alla är dåliga, men vi hoppas vi att allt fler får upp ögonen för en mer nyanserad bild.
Till exempel, det verkar ju bra att ett domstolsbeslut tvingar Shell att reducera sina Scope 1-3 utsläpp med 45% fram till 2030. Eller att BP sålde av sina tillgångar i Alaska och därmed minskade sina CO2-utsläpp med 8 miljoner ton. Men, betyder det att efterfrågan på olja minskar för det? Om inte, vem kommer att producera oljan istället? Mest troligen länder som Iran eller Venezuela, som bryr sig betydligt mindre om miljön, eller bolag som är bortom aktieägarnas aktivism. BP:s tillgångar i Alaska köptes av ett icke-transparent privatägt bolag och utsläppen ökade med 8% året efter köpet. Samma sak gäller för kol, därför var det ett logiskt och välkommet steg att se Asian Development Bank annonsera sina planer att köpa ut och avveckla kolkraftverk men att de brukas på ett ansvarsfullt sätt fram till att skulderna betalats av. Läs mer om varför vi alltid börjar med att titta på ägarna när vi letar efter lovande bolag att investera i.
BP sålde av sina tillgångar i Alaska och därmed minskade sina CO2-utsläpp med 8 miljoner ton. Men om inte efterfrågan minskar, vem kommer att producera oljan istället? Mest troligen länder som Iran eller Venezuela, som bryr sig betydligt mindre om miljön, eller bolag som är bortom aktieägarnas aktivism.
Att välja hållbara fonder
Investeringsflödena till ESG-fonder fortsätter öka (ESG-tillgångar står nu för 11% av totalt förvaltat aktiekapital i världen, vilket var 3% för tre år sedan), vilket delvis beror på att förvaltare klassificerar om sina fonder som ”hållbara”.
Tyvärr bygger många ESG-fonder på sektorexkludering, vilket leder till en bolagsstyrning som tvingar bolag att sälja av sina ”smutsiga” tillgångar eller verksamheter till privata ägare vars enda mål är finansiell avkastning utan hänsyn till planeten.
Under de senaste åren har många hoppats på att det kommer att bli lättare att identifiera och välja hållbara fonder bara genom att införa gemensam standard och homogenisera ESG-data. Men att bedöma fondförvaltarnas hållbarhetsramverk är som att jämföra olika investeringsprocesser − alla kommer inte ha samma tillvägagångssätt.
Precis som alla andra branscher måste fondbolagen också vara transparenta med vad dem gör och hur de gör det. Bakom en gedigen investeringsprocess finns det alltid ett gediget investeringsteam som kan förklara hur de gör bedömningar, hur dem för dialog med sina portföljbolag och vad dem har för förväntningar på framtida utveckling.
Antalet nya leverantörer av ESG-data har ökat explosionsartat, en utveckling som vi generellt sett välkomnar, men det finns en risk att dessa verktyg används utan att investerare faktiskt tar hänsyn till användbarheten i deras investeringsprocess eller i termer av verklig påverkan. Exempelvis kan externa analyser om koldioxidavtryck köpas för att visas upp för investerare, men det speglar inte hela bilden. När våra analytiker kör sina egna modeller för att bedöma övergångsrisker kopplade till olika utsläppsscenarion får vi en betydligt bättre överblick som inkluderar dialoger med bolagen och övergångsriskhantering.
East Capitals egen övergångsriskanalys, exempel för ett ryskt stålbolag
Adaptation
Klimatförändringarna är ett faktum och kommer att påverka lönsamheten hos många bolag förr eller senare. Självklart vill vi som investerare ta hänsyn till dessa risker när bolag analyseras, men för närvarande är det svårt att göra det på ett systematiskt sätt, vilket är besvärande. Vi tror och hoppas att fler verktyg ska bli tillgängliga för att kunna bedöma klimatrisker på ett strukturerat sätt, framför allt runt geotaggning och vädermodellering.
Samma gäller för biologisk mångfald. Vi vet att människan påverkar ekosystem och har bidragit till att den biologiska mångfalden minskat, något som kommer att påverka våra portföljbolag exempelvis genom högre rörelsekostnader på grund av ökade priser på mat. Även här är det just nu svårt att bedöma bolagens exponering mot dessa risker på ett systematiskt sätt, delvis beroende på att vi inte ser att de påverkar våra bolags värdekedjor i samma utsträckning som andra klimatrelaterade risker. Därför ser vi fram emot den första betaversionen av Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) som lanseras under första kvartalet 2022, som vi hoppas kommer bidra till ett tydligare ramverk för att förbättra och öka rapporteringen om risker kopplade till minskad biologisk mångfald, som vi kan diskutera med våra portföljbolag.
Anpassning till en värld där effekterna av klimatförändringarna och minskad biologisk mångfald redan är märkbara kräver ”dubbel materialitet”, dvs att bolagen måste både ta hänsyn till hur dem påverkar på miljö och samhällen, och hur bolagen själva påverkas av dessa faktorer, samt att man utforskar sambandet däremellan.
People
En av våra grundläggande övertygelser om ESG har alltid varit att ”G” (governance) är centralt för ”E” (environment) och ”S”(social), alltså att bolag med högkvalitativ styrning oftast hanterar frågor kopplat till miljö och samhälle bättre. Nu för tiden noterar vi att vikten av ”S” ökar, och vi tror att det kommer öka ännu mer.
Vi lever i utmanande tider, delvis på grund av Covid-19, som tagit ut sin rätt på både mental och fysisk hälsa, och lett till att bolag fokuserat mer på hyfsade löner och arbetsförhållanden, men också hälso- och säkerhetsproblem. Många bolag får nu omfattande frågor från investerare gällande hälsa & säkerhet och att bibehålla kompetens. Men även andra arbetsrelaterade problem, vilket i flera sektorer har blivit en rejäl huvudvärk på grund av störningar i arbetsmarknaden. Som exempel på hur detta påverkar bolag kan vi se att flera byggprojekt i Kina har avbrutits för att skydda arbetare från dålig luft och hur techbolag i Asien inte längre vågar skryta om deras 6-9-9-kultur (6 dagar i veckan, från 9.00 – 21.00). Arbetsgivares ansvar hamnar mer och mer i fokus. Endast en gång i vår 25-åriga historia av investeringar på frontier- och tillväxtmarknader har vi blivit mottagna av HR-chefen på ett bolagsbesök. Det var en klädfabrik i Bangladesh, tre år efter tragedin på Rana Plaza. Vi är övertygade om att fler bolag kommer att se till att HR-chefen pratar med investerare framöver.
Pandemin har skyndat på vissa delar av transformationen med en genomgripande påverkan på människor, exempelvis hur vi interagerar med andra individiver, kollegor och kunder vi aldrig träffat på riktigt, nya typer av underhållning, resor och socialiserande där digitalisering har reducerat den mänskliga kontakten och ökat den mänskliga interaktionen. Bolag som har förstått dessa förändringar och anpassat sina erbjudanden kommer att överprestera sina konkurrenter. Gamification av användarupplevelsen för konsumentvaror är ett exempel på det. Det här är attribut som vi letar efter när vi screenar efter investeringsidéer.
Ytterligare en aspekt relaterad till pandemin är den oöverträffade mängden sociala stöd som delades ut av regeringar som en del av de ekonomiska återhämtningsprogrammen i flera länder i västvärlden, vilket har lett till en markant ökad efterfrågan på konsumentvaror, som ofta tillverkas i tillväxtländer, och även på digitala tjänster där flera bolag i tillväxtländer ligger före i utvecklingen.
Även inom sociala aspekter finns det nämnvärda regelverk som kommer blotta brister (och därmed driva åtgärder). Som en del av EU:s Sustainable Action Plan, kommer en social taxonomi tas fram i Europa, och implementerade minimumgränser för sociala skyddsåtgärder driver ett tydligare fokus på hur bolag beter sig mot sina samhällen. Ett nytt initiativ från FN:s Principles for Responsible Investment (PRI) gällande mänskliga rättigheter står redo att sjösättas och är modellerat runt Climate Action 100+, som är ett investerarlett initiativ för att ta tag i de ”sämsta” bolagen och tvinga dem till ökad transparens och ordentlig hantering av dessa problem. Frågor om mänskliga rättigheter i värdekedjorna kommer bli alltmer återkommande för våra portföljbolag.
Vi tror att investerare framöver kommer att dissekera värdekedjorna mer, bortanför de uppenbara favoritaktierna, för att uppnå samma strukturella tillväxt till rimligare värderingar.
